Brandtätning grunden i ett säkert och modernt brandskydd

En brand utvecklas snabbt. På bara några minuter kan rök och lågor sprida sig genom små öppningar i väggar, bjälklag och schakt. Därför spelar brandtätning en avgörande roll i allt modernt byggande. När genomföringar för el, ventilation och rör tätas på rätt sätt behålls byggnadens brandceller intakta, utrymning underlättas och skadorna begränsas.

För att få ett fungerande passivt brandskydd räcker det inte med bra produkter. Arbetet måste följa gällande regler, vara noggrant planerat och dokumenterat från första borrhål till sista fog.

Vad brandtätning är och varför den behövs

Brandtätning handlar om att täta alla öppningar där brand, rök och heta gaser annars skulle kunna passera från en brandcell till en annan. En brandcell kan vara en lägenhet, en lokal, ett trapphus eller en teknisk central, alltså en avgränsad del av byggnaden som ska kunna stå emot brand under en viss tid.

En kort definition kan formuleras så här:
Brandtätning är åtgärder och material som stoppar brand- och rökspridning genom hål, skarvar och genomföringar i byggnadens brandavskiljande konstruktioner enligt fastställd brandklass.

I praktiken handlar det om att:

– täta runt kablar, kabelstegar och rör
– säkerställa brandmotstånd där ventilation passerar väggar och bjälklag
– försegla sprickor, fogar och skarvar i brandcellsgränser
– återställa brandmotståndet när nya installationer görs i befintliga byggnader.

Utan korrekt utförd brandtätning riskerar en brand som startar i ett elrum snabbt att sprida sig till intilliggande kontor, korridorer eller trapphus. Rök kan gå före elden och fylla utrymningsvägar, vilket i praktiken gör utrymningen farligare än själva branden.

Ett väl genomfört passivt brandskydd är därför inte bara en teknisk fråga det är en fråga om liv och hälsa, och om att begränsa materiella skador när olyckan väl är framme.

Regler, material och praktiskt utförande

Brandtätning styrs av Boverkets byggregler (BBR) och av de brandklasser som gäller för olika byggnadsdelar. Varje vägg eller bjälklag som fungerar som brandavskiljande konstruktion har en klassning, till exempel EI 30, EI 60 eller EI 120. Den anger hur länge konstruktionen ska stå emot brand och rök innan funktionen försämras.

När installationer dras genom sådana konstruktioner måste varje genomföring:

– följa ett testat och godkänt system
– ha dokumenterad prestanda för aktuell brandklass
– monteras enligt leverantörens anvisningar.

Vanliga material i brandtätning är:

– Brandfogmassor (exempelvis brandakryl) som används runt mindre rör, kablar och fogar.
– Branddrev och brandskivor som kompletterar fogmassor och klarar större öppningar.
– Expanderande grafitprodukter, till exempel rörmanschetter och rörstrypare, som sväller vid brand och stänger plaströr.
– Brandskyddsmassa för gjutning i väggar och valv där både bärighet och brandmotstånd krävs.
– Servicetransiter som gör det möjligt att dra om eller lägga till kablar i efterhand utan att brandtätningen förlorar sin funktion.

En viktig del i ett kostnadseffektivt och säkert brandskydd är planering. Placeringen av rör, kablar och kanaler påverkar hur omfattande brandtätningen blir. Genom att tänka på detta redan i projekteringen kan man:

– minska antalet genomföringar i brandcellsgränser
– samla installationer i få, tydligt definierade schakt
– välja lösningar som underlättar framtida omdragningar av el och data.

I befintliga byggnader blir utmaningen ofta att identifiera gamla eller bristfälliga tätningar. En genomgång tillsammans med en sakkunnig brandtätare ger en bild av nuläget, vilka åtgärder som krävs och hur man kan uppnå rätt nivå på det passiva brandskyddet utan onödiga ingrepp.

Dokumentation, miljökrav och val av utförare

Kravet på dokumentation har skärpts i takt med att byggprocesserna blivit mer komplexa. Efter avslutad brandtätning förväntar sig både beställare och myndigheter:

– egenkontroller per brandtätning
– ritningar där utförda tätningar är markerade
– intyg på att arbetet följer gällande regler och testade system.

Den här dokumentationen blir ett viktigt underlag för brandskyddsdokumentationen i stort, och underlättar för brandkonsulter, brandingenjörer och kontrollansvariga vid slutbesiktning eller senare ombyggnader.

Miljöaspekten har också fått större tyngd. Allt fler projekt kräver produkter som är bedömda i system som Svanen, Byggvarubedömningen eller liknande. Professionella aktörer väljer därför material som både uppfyller tekniska brandkrav och samtidigt är godkända ur miljösynpunkt.

När en fastighetsägare, bostadsrättsförening eller byggentreprenör ska välja leverantör för brandtätning blir några frågor extra viktiga:

– Arbetar företaget enligt BBR och använder testade system?
– Kan de visa referensprojekt med liknande typ av byggnad?
– Levererar de tydlig dokumentation efter avslutat arbete?
– Har de kompetens att hitta praktiska lösningar i svåra konstruktioner?

En kunnig utförare kan ofta spara både tid och pengar genom att föreslå smarta konstruktionslösningar, exempelvis förgjutna genomföringar eller flexibla servicetransiter som underlättar framtida ändringar i installationerna.

För den som söker en erfaren aktör inom passivt brandskydd och brandtätning, med fokus på kvalitet, dokumentation och miljöanpassade material, är Loberöds Fogservice ett företag värt att titta närmare på. Du hittar mer information på loberodsfogservice.se.